Christofer är en av oss
I "En av oss" möter du varje vecka en av oss som utgör Mattecentrum.
Namn:
Christofer Ohlsson
Sysselsättning:
Mjukvaruutvecklare på Actor Smart Visitor System, samt projektledare för Mattecentrum i Gävle.
Engagerad i Mattecentrum sedan:
Hösten 2014.
Hur använder du matematik till vardags?
Dels i rena vardagssituationer, naturligtvis. Det kan röra sig om överslagsräkning i mataffären eller planering av lån och sparande. Men då jag skriver datorprogram både på jobbet och på fritiden finns matematiken alltid närvarande. Ofta inte uttalat, utan mer i form av matematisk intuition som efter många års matematikgympande kan hjälpa mig få en snabb aning om t ex hur någon viss serie eller funktionen växer med storleken på indatat. Men ibland händer det att jag mer explicit får användning av gymnasie- och högskolematematik i form av seriesummor, matrismultiplikation, differensekvationer och annat. Det är lika roligt varje gång det sker!
Vad har du pluggat?
Jag har samlat på mig några terminer inom exempelvis statsvetenskap och journalistikvetenskap genom åren, men det jag huvudsakligen pluggat är Dataingenjörsprogrammet vid Högskolan i Gävle.
Varför gillar du matte?
Jag tror att det som främst tilltalar mig med matematik är dess “renhet”. Vilket också gäller den närbesläktade datavetenskapen, som jag är väldigt förtjust i. Här finns frågeställningar och svar som är väldigt teoretiska till sin natur, och som kan förstås och lösas mer eller mindre uteslutande med tankekraft.
Vad är det bästa med att vara volontär i Mattecentrum?
Bland det bästa jag vet är att lära ut saker till den som är villig att lära sig. Något som utmärker Mattecentrums verksamhet är att alla elever som dyker upp gör det av egen fri vilja och med en stor vilja att lära sig.
Vilken är din favoritformel? Varför?
Egentligen brukar jag fastna för tankeexperiment och dylikt, snarare än enskilda formler. Jag känner gränslös förundran inför det faktum att den engelske matematikern Alan Turing redan på 30-talet, innan det vi idag kallar datorer ens existerade, bevisade det så kallade Stopproblemet, vilket har långtgående konsekvenser för vår förståelse av datorer än i våra dagar. Och hur förunderligt är inte Cantors diagonalargument? Eller den komplexitet som det till synes enkla “Game of life” av John Conway ger upphov till? Men om jag ändå ska välja en favoritformel blir det på rent estetiska grunder. Det gyllene snittet är, oavsett hur man väljer att ställa upp det, till sin natur djupt harmoniskt: 1 + 1/φ = φ. Också detta med ganska långtgående konsekvenser, inte bara inom matematiken, utan också vanligt förekommande i naturen.
Varför blev du volontär?
Återigen handlar det om glädjen i att få bidra till att hjälpa den som själv vill bli hjälpt. Oavsett om personen i fråga kommer till oss för att klara godkäntgränsen på nästa prov, den som kommer för att få ytterligare stimulans, till den som längtar efter matten på högskolan.
Vilket är ditt bästa minne som volontär?
Jag minns nog huvudsakligen många mindre detaljer, snarare än någon enskild större händelse. Varje räknestuga innehåller mängder av glädjeämnen i form av elever som själva resonerar sig fram till en lösning helt utan vägledning, återkommande besökare som gjort stora framsteg, eller bara något så enkelt som ett leende och ett “tack”.
Hur skulle du beskriva mötet i räknestugan?
Jag skulle beskriva vår räknestuga i Gävle som väldigt familjär och informell. Den som behöver hjälp behöver sällan vänta länge med handen i luften och vi kan i regel kosta på oss lite småprat och skämtande volontärer och elever emellan. Men med våra ambitiösa besökare vore allt annat än en god stämning otänkbart.