Ekonomipejl - privatekonomiska tips för unga

I mitten av april höll Rasmus Larsson från Nordea föreläsningen Ekonomipejl för medlemmar i Mattecentrum. Under en knapp timme fick deltagarna ta del av många bra tips. Vi passade på att intervjua Rasmus efter föreläsningen och han börjar med att dela med sig av sina tre viktigaste budskap:

• Håll koll på dina koder och var du legitimerar dig. Ge aldrig ut dina koder till andra och kontrollera alltid innan du legitimerar dig med bank id att din legitimering verkligen är för det du tänkt. Även när du signerar något digitalt är det viktigt att alltid veta vad du signerar. Kolla gärna en extra gång!
• Ekonomins grundstenar - gör en budget för att få överblick över dina inkomster, utgifter och eventuellt sparande. Ett gott råd är att spara först och spendera sen – men spara inte ”bara för att”. Vad vill du spara till? Hur mycket vill du spara ihop? Vilken är din tidshorisont? Du kanske får avstå vissa saker nu, men det kommer vara värt det. Det finns flera olika sparformer med olika risknivå att välja mellan, från bankkonto (låg risk) till aktier (hög risk). Det kan vara en god idé att boka ett möte med din bank och få hjälp att hitta vad som passar för dig.
• Undvik lån utan säkerhet. Att låna pengar är detsamma som att använda sin framtida inkomst idag. Du köper något nu, men betalar för det senare. Lån utan säkerhet, ibland kallat sms-lån eller snabblån, är lån där du inte har behövt visa att du har en återbetalningsförmåga. När du tar ett lån utan säkerhet förbinder du dig att betala en hög ränta på beloppet du lånat, vilket innebär att varan du köpt ofta blir mycket dyrare än om du köpt den för pengar du sparat ihop eller redan hade på bankkontot. Vill du köpa något är det bästa alternativet att vänta tills du sparat ihop tillräckligt för att ha råd. Har du hamnat i en lånesituation och behöver hjälp med din privatekonomi kan du få hjälp med ekonomisk rådgivning i kommunen där du bor.

 

Rasmus, vi är nyfikna på dig! Hur tyckte du det var att plugga matte på högskolan?

Jag tyckte att högskolematten var mycket roligare än gymnasiematten. Man fick fördjupa sig i olika delar och om man inte mindes allt från gymnasiekurserna fanns det chans att komma i kapp för att kunna hänga med. Det tyckte jag var skönt och är något jag vill skicka med till de som funderar på högskolestudier, om man undrar om man ”klarar av” matten. Även den som till exempel tagit ett sabbatsår och fått lite avstånd till studierna på gymnasiet kommer få möjlighet att komma in i tekniker och färdigheter igen för att kunna hänga med. När det kommer till val av utbildning tror jag många skulle tjäna på att inte fokusera så mycket på om man kommer klara av det eller inte. Tänk i stället på vad du skulle tycka var kul och vad som skulle passa dig? Teoretisk matte, tillämpad matte eller finansmatte? Vet man inte vad man är bra på kan man prova sig fram utifrån intresse. Prova på, hoppa av och byt till något annat om det inte känns rätt för dig! Om du inte trivs och mår bra på utbildningen du valt är det bättre att kolla på alternativ. Man kan ofta tillgodoräkna sig kurser när man byter utbildning. Att komma på vad du inte vill plugga är också värdefullt, så att du kan välja något annat i stället. Kom ihåg att det är ditt driv och ditt intresse som kommer avgöra var du får jobb sen!

Oavsett vilken utbildning du väljer så förbättrar en matematikkurs på högskolenivå din profil efter studierna. När du läser matematik övar du din problemlösningsförmåga, vilket kommer vara användbart i de flesta jobb i ett modernt framtida samhälle.

 

Du tog hjälp av Mattecentrums räknestugor under din studietid. Kan du berätta lite om det!

Jag hade turen att ha en räknestuga på min skola, så det var enkelt och tillgängligt för mig. Ibland åkte jag även till andra räknestugor som fanns i närheten. Jag minns att jag tyckte det var skönt att kunna gå till räknestugan efter skolan och bli klar med matten, efteråt kunde jag släppa matteläxan och göra annat. En bonus var att jag träffade en massa människor där som jag annars inte skulle ha träffat. Eftersom jag gick till räknestugan ofta lärde jag känna volontärerna och de mig. Jag tyckte ofta att volontärerna i räknestugan var bättre på att förklara än vad min lärare var och för mig var hjälpen jag fick långt över förväntan. Jag lärde mig mycket av tiden i räknestugorna, både matte och hur man förklarar saker på ett pedagogiskt sätt. När jag läste på högskolan jobbade jag själv som läxhjälpare.