Sebastian är en av oss
I serien "En av oss" möter du varje vecka en av oss som utgör Mattecentrum.
Namn:
Sebastian Everett Eriksson
Sysselsättning:
Mentorskapsansvarig för Den ideella föreningen Intize, samt student på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg.
Engagerad i Mattecentrum sedan:
Våren 2013
Hur använder du matematik till vardags?
På jobbet och i studierna, inte alls! Däremot använder jag mig hela tiden av det matematiken har lärt mig. När jag programmerar till exempel är det som att lösa logiska pussel, och genom att lära mig matte har jag lärt mig att inte bli rädd när jag inte förstår direkt. Allt tar sin tid och när jag fastnar på ett svårt problem vet jag att det är bara att sitta och klura en stund, så släpper det. Det har allt mitt mattepluggande hjälpt mig med.
På fritiden håller jag också på med matte på samma sätt som konstnärer målar med ett blankt papper och lite inspiration. Det är inte många som tänker på det, men du behöver inte vara forskare för att komma på egna frågor och förklaringar i matematiken, utan varken böcker eller kurser. Det är jätteroligt och jag brukar alltid ta med mig de extra kluriga frågorna jag får på räknestugorna och hitta nya förklaringar för dem. Både hemma och på räknestugan i sig, när jag får tid över.
Det hjälper också jättemycket när jag ska förklara samma fråga igen för någon annan, för då har jag hittat nya sätt att hjälpa personen att förstå!
Vad har du pluggat?
Jag gick Naturvetenskapsprogrammet Miljö/Hälsa på Globala Gymnasiet i Stockholm. Därefter började jag på Väg- och vattenbyggnadprogrammet (nu Samhällsbyggnad) på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg, som jag avslutat andra året på.
Varför gillar du matte?
Till en början gjorde jag det för att jag var bra på det. Om andra kurser gick dåligt i skolan hade jag alltid matten som tröst, för där gick det alltid bra. Men det var en stund på högskolan som jag tappade intresset. Då var det alldeles plötsligt inget speciellt att kunna matematik.
Det var först när jag upptäckte hur jag kan skapa egna mattekluringar och komma på egna förklaringar som det blev riktigt roligt, och där har bland annat räknestugorna hjälpt mig hitta intresset igen.
Med andra ord slutade jag hålla på med matte för visa att jag var duktig, utan började istället göra det för att det är kul och utmanande. Matte för mattens skull helt enkelt. Och för att det är kul att hjälpa andra att förstå det.
Vad är det bästa med att vara volontär i Mattecentrum?
Friheten och tacksamheten. Jag är volontär en dag i veckan för att jag vill det och de jag hjälper blir så glada över att jag gör det. Att jag jobbar gratis gör det så mycket roligare eftersom jag inte får samma förväntningar på mig utan vågar testa nya sätt att hjälpa till. Hade jag fått lön hade det inte varit samma sak.
Vilken är din favoritformel? Varför?
Eulers formel, e^(ix) = cos(x) + i*sin(x). Det är ett samband mellan exponentialfunktioner, trigonometri och imaginära tal som verkar komma från ingenstans. Och som dessutom råkar vara oerhört användbart till att beskriva alla typer av vågor, bland annat ljudvågor och elektromagnetiska vågor. Ett vackrare samband finns inte.
Varför blev du volontär?
Innan jag blev volontär hade jag hjälpt en vän till mig med grundskolematten, vilket jag saknade efter jag flyttade till Göteborg. Det var något avslappnande och frigörande i det. När jag upptäckte Mattecentrum bestämde jag mig för att hjälpa andra att förstå var någonting som jag ville fortsätta med. Att det är just matematik jag hjälper till med är en bonus, eftersom det är ett sådant utmanande och kreativt ämne.
Vilket är ditt bästa minne som volontär?
Uj, det händer så mycket på räknestugorna att jag har svårt att komma på något som är bättre än de andra. Det händer ofta att jag testar en ny förklaring som är lättare att förstå på djupet. Senast jag beskrev likformighet var extra roligt eftersom jag gjorde det utan formler. Jag fick två personer att komma fram till svaret själva genom att beskriva hur en längd påverkas när en geometrisk figur förstoras fördubblar du ena längden fördubblar du även de andra. Det är den bästa feedback du kan få som volontär, att lösningen känns så naturlig att de kommer fram till den själva.
Hur skulle du beskriva mötet i räknestugan?
Enkelt och avslappnat. För det mesta har vi gott om tid att ge bra förklaringar i vår räknestuga vilket gör det lättare att fördjupa sig i elevernas frågor.