Olle är en av oss

I "En av oss" möter du varje vecka en av oss som utgör Mattecentrum. Den här veckan får du träffa Olle i Linköping. 

Namn:
Olle Liljefeldt

Sysselsättning:
Mjukvarukonsult på Altran

Engagerad i Mattecentrum sedan:
2014

Hur använder du matematik till vardags?
Inom teknikutveckling måste man givetvis kunna matte. Det är rätt avancerad matte som ligger bakom t ex hur man delar upp en signal i frekvenskomponenter. Jobbmässigt är det mer förståelsen för den bakomliggande matten snarare än att man räknar. Vardagsmässigt finns det jättestor vinning i att kunna räkna. En tidigare flickvän råkade vid ett tillfälle jobba för effektivt 8 kr i timmen, något varken hon eller hennes chef förstod förrän jag förklarade skillnaden mot att inte jobba de där extratimmarna var precis så liten. Hantering av vinstskatt när jag sålde min bostadsrätt var också rätt intressant då min nya bostad kostade mer än den gamla. Vad kostar mer - 0,5% årligen av vinsten, eller 3% i årlig ränta på pengar lånade för att betala skattebeloppet, vilket är på 23% av vinsten?

Vad har du pluggat?
Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik.

Varför gillar du matte?
Det är begripligt och det är användbart. T ex att man får dubbelt så mycket tårta om man ska dela med hälften så många. Jag har alltid tyckt om begripliga och användbara ämnen.

Vad är det bästa med att vara Mattecentrum-volontär?
Att se minen när det går upp för eleven att det faktiskt inte var varken krångligt eller svårt utan egentligen ganska självklart. Nästan alltid handlar det om att eleven inte tagit sig tid att förstå vad det är som sker och försöker ta genvägar såsom att försöka lära sig ett mönster och tumregler istället för att förstå vad det är man gör. Att kunna bryta detta och ge eleven självförtroendet och insikten att det egentligen inte är så svårt är guld värt.

Vilken är din favoritformel? Varför?
Division med bråk: (A/B) / (C/D) = (A/B) * (D/C). Jag satt själv i skolbänken i nian och stirrade som ett fån på formeln och kunde inte få ihop hur det kunde stämma. Och jag har alltid haft lätt för matte, men den här gången förstod jag verkligen inte. Det tog mig säkert en timme innan jag kunde göra någon som helst verklighetskoppling vad det innebar att dela med bråktal. För det är helt obegripligt hur en division hux flux blir en multiplikation bara man vänder på två tal. Men sen slog det mig att det är ju självklart att man får dubbelt så mycket tårta om man delar med hälften så många. Jag har aldrig haft några tvivel om hur det hänger ihop sedan dess.

Varför blev du volontär i Mattecentrum?
Det finns en illusion om att matte är svårt, och att om man inte kan det så är man dum. Och det är inte sant, men tyvärr skapar det en ond spiral i kan inte - förstår inte - vill inte. Den illusionen har alltid funnits men sen jag gick ur gymnasiet har resultaten i skolan sjunkit drastiskt. Jag vill dela med mig av mina erfarenheter om att det faktiskt inte är matten som är det svåra, utan det matematiska språket som kan vara svårt att genomskåda ibland. Tyvärr försöker elever i den här jobbiga situationen då lära sig på samma sätt som man pluggar andra ämnen. Men att plugga matte som man pluggar t ex geografi fungerar inte. Att försöka lära sig matematiska formler och sammanhang utantill utan att förstå är som att hoppa hage med ögonbindel; någon gång kommer man trampa snett, men om man ser så är det mindre risk och man kan korrigera så man inte kommer helt galet. Jag är volontär för att jag vill hindra eleverna från att famla i mörker. För det är på tok för många som försöker famla i mörker och får dåligt självförtroende när de går vilse.

Vilket är ditt bästa minne som volontär?
Jag förklarade en självklarhet som många har problem med, nämligen räkning med parenteser Problemet var av formen A (3x + 7). Att detta blir 3Ax + 7A tyckte eleven dock inte alls var självklart. Så jag gjorde en liten skiss av en fotbollsplan, där ena sidan var A lång, och på den andra sidan delades fältet i två delar med längd 3x respektive 7. Att det ena fältet var 3x * A stort och det andre var 7A stort var genast självklart, och hon sken upp som en sol när hon insåg att det där svåra och jobbiga var ju inget konstigt alls. Utan faktiskt alldeles självklart.

Hur skulle du beskriva mötet i räknestugan?
Alltför ofta märker vi inte direkt när någon behöver hjälp eftersom det kan vara små subtila signaler istället för den arm flaxandes i luften som vi förväntar oss. Vi som varit vuxna ett tag tar för oss på ett helt annat sätt i vardagen. Överlag frågas det också för lite, och man hör ibland hur några sitter och försöker komma fram till hur det hänger ihop själva istället för att be om hjälp.

Vill du också bli volontär i Mattecentrum? Kolla här!

Mattecentrums verksamhetsberättelse för 2014

Nu är Mattecentrums verksamhetsberättelse för 2014 klar.

Verksamhetsberättelse 2014 (pdf)

Eller beställ ett tryckt exemplar av lotta@mattecentrum.se.

Odella är en av oss

I "En av oss" möter du varje vecka en av oss som utgör Mattecentrum. Först ut är Odella som är volontär på Södra Latin och snart även i Södermalmsskolan i Stockholm.

Namn:
Odella Schattin

Sysselsättning:
Egenföretagare, sysslar med konsulttjänster inom scenkonst samt översättning av skönlitteratur från svenska till engelska.

Volontär i i Mattecentrum sedan:
Hösten 2010

Hur använder du matematik till vardags?
Jag är ett stort fan av att skriva formler i Excel t ex, men använder matte även för att t ex avgöra vilka produkter som är mest prisvärda när jag veckohandlar. Man ska inte alltid köpa det som kostar minst, det kan visa sig vara dyrast om man räknar proportionellt.

Vad har du pluggat?
Jag har en magisterexamen i psykologi.

Varför gillar du matte?
Matte är så användbart. Dessutom är det så roligt att lösa kluriga uppgifter. Ju klurigare, desto mer tillfredsställande.

Vad är det bästa med att vara volontär i Mattecentrum?
Kontakten med ungdomarna, så klart. Men även att jag brukar lära mig något själv på varje räknestuga. Jag har det som mål, så att säga.

Vill du också bli volontär i Mattecentrum? Kolla här!

Matematikkunskaper är en demokratisk rättighet

Svar på krönika av Jens Lindqvist, Nyheter24:s sportredaktör

Jens Lindqvists resonemang går i korta drag ut på att matematikens betydelse övervärderas både på högskoleprovet men också i skolsystemet. Matematik är ett kärnämne som en behöver ha godkänt i för att få gymnasiebehörighet. Desto fler matematikkurser en läser under gymnasiet desto fler universitetsutbildningar öppnas för dig, och att ha läst matte ger meritpoäng. Han menar att det räcker med att behärska de fyra räknesätten och procent för att klara det dagliga. Han frågar även om vi verkligen lär oss mer om vårt samhälle genom att kunna mer matematik.

Jo visst, alla skriver nog under på att undervisningen i matematik i dag inte ger önskvärda resultat. Vi är också övertygade om att Jens inte är ensam om sin attityd till matematiken, det skolämne som slår hårdast mot självkänsla och självförtroende. Vi tror inte lösningen är att förkasta matte som någonting onödigt och övervärderat bara för att det är svårt och något många har bekymmer med. Därför kan vi inte låta dessa tankar passera okommenterat. Rätt väg måste väl ändå vara att hjälpa eleverna att lyckas? För oss är grundläggande matematikkunskaper en demokratisk rättighet. Alla ska kunna tillräckligt mycket för att ta kloka ekonomiska beslut, inte bli lurade av marknadsföring eller fastna i komplicerade abonnemangslösningar.

Jens klarar sig säkert alldeles utmärkt med fyra räknesätt och procent och arbetar som sportjournalist, en uppskattad yrkeskår som skänker mycket glädje åt oss idrottsintresserade. Samtidigt träffar vi många företag och yrkesgrupper som till skillnad från Jens önskar att dagens unga som ska anställas i framtiden ska kunna mer matematik. Det är allt ifrån ingenjörer som utvecklar nya produkter, analytiker som förklarar vår värld med hjälp av statistiska och matematiska modeller till revisorer som granskar bolags räkenskaper och förhindrar att pengar förskingras.

Vi tror också att Jens sätter fingret på en viktig punkt. Men han gör det med fel utgångspunkt. Tillsammans med internationella mätningar och jämförelser vittnar de ideellt engagerade i vår verksamhet om elevernas bristande kunskaper även på väldigt grundläggande nivå. Låt oss se problemet för vad det är. Innan vi hetsar upp oss över vad derivata egentligen är bra för behöver vi se till att alla klarar det mest grundläggande. Gymnasiematematiken är ju, precis som Jens önskar, redan i dag valbar. Den som inte är intresserade behöver ju faktiskt inte läsa särskilt mycket matematik.

Rasmus Ornstein, Verksamhetschef Mattecentrum

Mattecentrum har en av Sveriges 100 bästa sajter

Tidningen Internetworld har tillkännagivit de utvalda sajterna i 2015 års Topp 100. Under kategorin utbildning hittar vi sajten du är inne på just nu - Mattecentrum.se!

Sajten stod klar till vår höstterminsstart i september 2014. För konstruktionen svarande Obviuse.

Vinnaren i kategorin utbildning presenteras inom de två kommande veckorna. Övriga nominerade i kategorin Utbildning är:

Studera.nu
Uppsala universitet
Högskolan Dalarna
Handelshögskolan

Läs mer om Top 100 på Internetworld.se

 
UPPDATERING

Internetworld hade rört till det en aning. När väl vinnaren i kategorin utbildning nu tillkännagavs var det Matteboken.se som istället var nominerad. Och det var ju lika roligt det. Nu fick vi ju faktiskt med både Matteboken.se och Mattecentrum.se på listorna. Och Matteboken.se får njuta av att vara på listan för andra året i rad. :D

Topp100 2015: De fem bästa utbildningssajterna