Matte-SM för gymnasieelever!

Kvaltävling på skolorna:  24 september.
Sista anmälningsdag: 11 september.

Den 24 september är det dags för den 52:a upplagan av Skolorna matematiktävling, även känd som Matte-SM. I år hoppas arrangören att ännu fler lärare och elever på gymnasiet ska upptäcka tävlingen och de möjligheter Matte-SM ger.

Tävlingen har genom åren varit ett tillfälle då många talanger mött matematiken i ett nytt sammanhang och upptäckt sin potential. En anmälan kan vara början på en spännande resa.

Tar man sig till final finns chansen att representera Sverige i flera internationella sammanhang, bland annat i matematikolympiaden (IMO) i Kapstaden 2014. Vinnaren i finalen kan också se fram emot Brummer & Partners-priset, en inspirerande resa till Cambridge University. Alla kan förstås inte vinna, men många kommer att upptäcka nya sidor av matematiken.

SÅ HÄR GÅR DET TILL: Tävlingen sker i två delar, en individuell tävling och en lagtävling. Den individuella tävlingen omfattar två moment: en kvalificeringstävling ute på skolorna den 24 september och en finaltävling för de 20-talet bästa i kvalomgången. Årets final sker i Stockholm den 23 november. Varje skola med minst tre deltagare kommer automatiskt med i lagtävlingen. De tre bästa i varje skola i den individuella tävlingen utgör skolans lag.

ANMÄLAN: Det är skolan, inte enskilda elever, som anmäls till tävlingen. Anmälan görs vanligen av ansvarig mattelärare.

Anmälan kan göras på www.mattetavling.se. Sista anmälningsdag är 11 september.

Kolla också in www.facebook.com/mattetavling

Lycka till!

Tack Flen, Vilhelmina, Hofors och Bjuv

"I de tio kommuner med sämst skolresultat förekommer inte läxhjälp med skatteavdrag, så kallad läxrut." Så inleder Agenda sin onlineartikel om läxrut. Läxrut används i kommuner som redan presterar bra i skolan och inte tvärtom. Jättetrist såklart men förvånande? Inte det minsta. Läxruts vara eller icke vara är inte vad som ska diskuteras här utan snarare vad kommunerna kan göra. Det finns nämligen resurser som är helt gratis. HELT GRATIS!

Vi på Mattecentrum ger som bekant gratis läxhjälp i 21 städer (fler på gång) och på nätet så ger vi stöd via Matteboken.se. En normal månad är 150 000 (!) barn, unga och några vuxna inne och pluggar på sidan. Här kan man se på över 700 videolektioner (som har setts 3,5 miljoner gånger), ställa frågor i vårt forum (som har gjorts 10.000-tals gånger), läsa teori eller göra övningsuppgifter. Inom kort kan man även räkna direkt på sajten och sidan kommer även att bli mer interaktiv. Vi ska nämligen snart släppa sidans största uppdatering sedan lanseringen i slutet av 2009.

Denna tjänst kan alla kommuner berätta för sina barn utan att det kostar något. Vissa gör det, andra gör det inte.

Det här är de 10 kommuner med sämst skolresultat enligt Dagens Samhälles undersökning:

• Bjurholm
• Ragunda
• Vilhelmina
• Färgelanda
• Hofors
• Bjuv
• Degerfors
• Ljusnarsberg
• Flen
• Skinnskatteberg

I alla dessa kommuner har vi marknadsfört Matteboken.se i samma utsträckning, eftersom vi har begränsad budget kan vi inte köpa något utrymme men har arbetat med att skicka ut information till kommunerna, dels via meil, dels via papperbrev. Vi har uppmanat kommunerna att kommunicera ut Matteboken.se till sina elever. Vissa gör det, andra struntar i det. Vi ska nu välja att lyfta fram de kommuner som faktiskt gör ett bra jobb och kommunicerar ut de gratis alternativ som finns till sina elever.

Flen, Vilhelmina, Hofors och Bjuv har ett väldigt högt antal elever på som pluggar med oss online. Flera av dessa kommuner är till och med kraftigt överrepresenterade i förhållande till hur stora de är. Dessa kommuner är överrepresnterade för att lärare och kommunpersonal hjälps åt att berätta för sina elever vilka former av stöd det finns.

Jag vill säga tack till er för att ni bryr er. Många klagar och hittar problem, ni hjälper till att lösa dem.

/Johan Wendt grundare och ordförande av Mattecentrum som sommaren 2009 satt i en svettig källare och slet med första versionen av Matteboken.se

Dags att tala klarspråk om läxhjälp

Läxhjälpsdebatten har legat och pyrt hela året och förslag har lagts på båda sidor av det politiska mittstrecket. I januari valde regeringen att ge oss på Mattecentrum stöd och Moderaterna i Stockholm vill ge läxhjälp till barnen via fritidshemmen. I tisdags morse fattade glöden eld när det rapporterades om att läxhjälpsföretagen har fått en rejäl ekonomisk skjuts i och med rut-avdraget. Skolverkets generaldirektör Anna Ekström oro över mätningar som visar att föräldrars val att utnyttja avdraget ger skillnader i barnens resultat gjorde inte frågan mindre infekterad.

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet är överens om fortsättningen: pengarna som spenderas på rut-avdraget bör läggas på skolan och gör större nytta där. Läxhjälp efterfrågas eftersom skolan är underbemannad.

Här har lärarförbunden delvis fel, anslagen per elev har nämligen ökat från 55.400 kr per elev år 2000 till 87.500 kr per elev 2011. Det satsas alltså mer pengar per elev än någonsin och ändå så dalar resultaten – framförallt i matematik. Det har dessutom visat sig under våren att lärartätheten i snitt är lägre i rika kommuner än i fattiga samtidigt som resultaten är högre i de rika.

Det ekonomiska tillskottet till skolan som skulle kunna tas från rut-avdraget, förutsatt att det visar sig inte vara självfinansierat, skulle alltså inte förändra en trend i skolan. Antagligen skulle det göra mer nytta i skolan men det skulle bara bromsa fallet. Marginellt.

Det som är det allvarliga med rut-avdraget är ju inte att föräldrarna i Danderyd och i Lidingö använder det sjufaldigt mer än föräldrarna i Botkyrka respektive Södertälje. Problemet ligger ju i att det finns barn i såväl Danderyd som i Botkyrka som inte får någon hjälp, stöd eller uppmuntran överhuvudtaget. Det som förvärrar resultatet är att det som framförallt påverkar elevers resultat är inte vilken skola man går i eller vart man bor utan föräldrarnas utbildningsnivå. Samtidigt är det väl inget som protesterar när man antar att föräldrarna i Danderyd och i Lidingö har högre utbildningsnivå inom det svenska skolsystemet än sina likar i Botkyrka och Danderyd?

Kombinationen av inget rut-avdragsanvändande och föräldrar med låg utbildningsnivå är en katastrofal kombination. Det är detta som är kärnproblemet. Inte att socioekonomiskt välmående kommuners barn har hjälp till kunskapsinhämtning efter skoltid utan att de övriga kommunernas barn inte har det.

Denna debattartikel är inte ett försök till att angripa eller försvara rut-avdraget utan att peka på ett behov av kostnadsfritt alternativ för de eleverna som inte får någon hjälp efter skoltid.

Till sist, kom ihåg när ni debatterar ämnet att ordet läxhjälp är missvisande. De flesta elever har inga ordinerade läxor när de får läxhjälp. De har på eget initiativ valt att försöka öka sina kunskaper.

Johan Wendt, grundare och ordförande Mattecentrum

Fem gratisverktyg vi älskar

Här kommer tips på 5 gratisverktyg som vi på Mattecentrum håller kära och använder flititgt:

Dropbox - lagringsutrymme i molnet

Google Analytics - statistik program till din sajt

IFTTT - kopplar ihop sociala medier och olika verktyg

Prezi - PowerPoint för 2000-talet

Simple Signup - anmälningsformulär som hjälper dig att bjuda in till evenemang

Saco-kampanj om utbildningspolitik stöttade Mattecentrum

Under Almedalsveckan hade Saco en kampanj - "Kunskapslandet" - där besökarna uppmanades att svara på frågor om utbildningspolitik. Varje deltagande genererade fem kr som gick till Mattecentrum. 1152 personer deltog. Fantastiskt kul och en fin gest från Saco!

Läs mer på saco.se