Verklighetens matematik

Digital föreläsning med Emelie Reuterswärd, för medlemmar i Mattecentrum.

”Trots att matematiken är en av de mest användbara vetenskaperna – med tillämpningar inom områden som sjukvård, arkitektur, brottsbekämpning och ekonomi – går många elever ut skolan med en känsla av att matematiken är meningslös. I den här föreläsningen visar Emelie Reuterswärd på matematikens stora användbarhet. Hon visar bland annat hur begreppet medelvärde förklarar vad som händer när man ändrar filter på sin selfie, hur trigonometriska funktioner används i ljudreducerande hörlurar och hur polynom kommer till användning i designen av dina läsglasögon.”

Emelie Reuterswärd är legitimerad gymnasielärare i matematik, läromedelsförfattare och redaktör. På www.matemagi.com bloggar hon om verklighetens matematik.

När: 31 oktober kl 19.00
Var: Digital föreläsning

Anmälningslänk har skickats via nyhetsbrev till medlemmar i Mattecentrum, länk för att ansluta kommer via e-post till de som anmält sig. Vill du delta men är ännu inte medlem? Skicka ett mejl till anna.ogenstad@mattecentrum.se. 

Nu smyglanserar vi nya, uppdaterade Matte 1

Nu har vi nytt kunskapsmaterial som vi inte kan vänta med att lansera, därför smyglanserar vi nu Matte 1! Vi har under våren jobbat med att uppdatera övningsmaterialet som finns i det kapitlet. Materialet har nu en ny struktur som följer Skolverkets uppdaterade kursplan för Matte 1 abc. Även designen av sidan är ny och innehåller flikar som gör att du lättare kan navigera dig fram mellan övningsuppgifterna, läsa på om tillämpningsområde samt se tillhörande videolektioner. Vi har satsat mycket på att materialet och övningsuppgifterna ska lämpa sig för att mängdträna och verkligen bygga vidare på de baskunskaper man fått i grundskolan.

Arbetsgruppen som tagit fram det gedigna materialet har letts av Sideeg Hassan, ansvarig för digitala verktyg på Mattecentrums kansli och har bestått av Marie Salamon, Oscar Nilsson, Baris Olcer, Ola Strömberg, David Rapp och Lennart Lundström. Deras kompetens och pedagogiska kunnande har gjort materialet till ett levande, lustfyllt sätt att lära sig matematik på. 

Målet för materialet är att man ska få ett bra självförtroende i matematik och en stadig grund att bygga vidare på. Under hösten kommer vi att fylla på med mer övningsuppgifter och exempel. Fler uppdateringar är alltså att vänta, men det går bra att redan nu gå in och jobba med materialet samt navigera runt i den nya strukturen.Du hittar den här.

Vi vill betona att detta är ett levande material och fler uppdateringar och möjliga korrigeringar kommer att komma. Om du hittar något som du inte tycker stämmer så får du gärna mejla: matteboken@mattecentrum.se

Mattecentrum lanserar kurs i Python

Nu lanserar Mattecentrum en grundläggande kurs i Python. Det är en kurs som ger en grundläggande förståelse för programmeringsspråket Python och en bas att gå vidare från. Kursen riktar sig främst till högstadieelever, men alla som är nybörjare i programmering kan ha nytta av kursen och är välkomna att gå igenom den.  Sideeg Hassan har varit projektledare och ansvarig för kursen som är framtagen tillsammans med Nordlo.

Varför erbjuder Mattecentrum en kurs i Python?

"Regeringen har som mål att stärka den digitala kompetensen i grundskolan och därför har Skolverket lagt in i skolplanen att programmering ska ingå i matematik- och teknik-ämnena. Vi på Mattecentrum erbjuder ju läxhjälp i matematik och då blir det naturligt att även stärka upp med stöd i programmering.

Jag som matematiker tycker också att alla som vill gå vidare med matematiken och naturvetenskaper bör lära sig i alla fall grunder i programmering. Matematik utan programmering är som mat utan salt, säger Sideeg och fortsätter “när man kommer till de mer avancerade nivåerna i matematik så är programmering till och med nödvändigt."

Berätta mer om programmeringsspråket Python?

"Det finns en mängd olika programmeringsspråk men vi har valt att fokusera vår kurs på Python. Python är gratis, det är lätt att lära sig, det är Open source och tillgängligt på nästan alla plattformar. Det har stora användningsområden inom till exempel AI.  Om man har lärt sig Python så kan man också gå vidare och lära sig andra programmeringsspråk. Python kan vara en bra ingång in i programmeringsvärlden!"

Vad är unikt med vår kurs?

"Vi har lagt upp kursen helt från grunden, den innehåller textteori, videolektioner och övningsuppgifter. Man behöver inga förkunskaper. Det kan kännas krångligt att börja koda så vi har även tagit med ett moment som handlar om hur eleverna kan förbereda sin dator för programmeringsmiljö. Ett annat tips jag vill lyfta är att om man inte har eller vill installera Python på sin dator så har vi ett verktyg på Matteboken.se, där kan du köra sin kod!"

Vad hoppas du att man ska få ut av vår Python-kurs?

"Jag hoppas att man ska våga att börja testa! Var inte rädd, du ska snart komma att älska programmering!"

Python-kursen hittar du här

Följ Mattecentrum i sociala media för att hålla dig uppdaterad om våra projekt.

"Att ge eleverna en aha-upplevelse när de kämpat är det roligaste"

Sten Haase har varit volontär hos Mattecentrum sedan 2019. Efter pensionen från ett arbete inom IT sökte han efter något att engagera sig i. Av en kollega blev han tipsad om att vara volontär hos Mattecentrum. Givet yrkesbanan kändes fokus på matematiken naturlig. Nu är han volontär både i en fysisk räknestuga på en skola i Stockholm och digital volontär via Teams. Han är även aktiv på Mattecentrums stora läxhjälpsforum pluggakuten.se och besvarar frågor.

Berätta om din bakgrund kopplad till matematik och hur du är engagerad i Mattecentrum?

"Jag har alltid varit intresserad av matematik, för mig var matematik det roligaste ämnet i skolan och efter gymnasiet valde jag att läsa vidare inom IT-relaterat studier, då hette det numerisk analys och det var det som fanns när man ville in mot IT-sektorn.

Egentligen var tanken att jag skulle vara volontär i fysisk räknestuga men så kom pandemin och med det möjligheten att vara volontär digitalt, nu fortsätter jag med båda varianterna. Att vara digital volontär är smidigt och om jag har tid över kan jag välja att  finnas tillgänglig för drop-in-hjälp via Teams." 

Vad är det bästa med att vara volontär?

"Det bästa är alla människor man träffar, både andra volontärer och eleverna. Att ge eleverna en aha-upplevelse när de kämpat med något länge är väldigt roligt, och att se hur de utvecklas."

Hade du någon pedagogisk erfarenhet?

"Nej, men jag har tidigare hjälpt yngre släktingar och sett att de kommit vidare.

Jag har lärt mig mycket av att lyssna på eleverna och lära känna dem, när man låter en elev berätta hur de själva tänkt kring ett problem så ser man vad de är bra på och vad de behöver extra stöd i. Ibland får man fråga med vilken prioritet de löser ett problem och då kan man se om de till exempel saknar vissa grundkunskaper. Vissa återkommande elever lär man känna och då förstå hur de tänker."

Har du några tips till andra som funderar på att engagera sig som läxhjälpare hos Mattecentrum?

"Man behöver inte vara orolig för att inte kunna svara på allt. I en räknestuga är man alltid flera volontärer på plats.  Om det är något man undrar över kan man alltid bolla med någon annan volontär. Sen finns det massa hjälpmedel på Mattecentrums sajt. Om man behöver fräscha upp sina kunskaper finns matteboken.se som är en bra sammanfattning. Om det är något man inte kan svara på kan man också alltid hänvisa till Pluggakuten.

”Behovet är större än antalet volontärer, det är många elever som vill ha läxhjälp och det är så stimulerande, jag kan verkligen rekommendera att bli volontär på Mattecentrum.” säger Sten avslutningsvis.

Är du intresserad av att bli volontär hos oss?

Läs mer och anmäl intresse här.

Matematik som fritidsaktivitet

Klockan är 14:30 och det är fritis-dags för åtta-åringarna i Hökarängens skola. Alla springer in i fritisrummet. Barnen är indelade i grupper som kallas täljare och nämnare och nu är det täljarnas tur att ha Matteklubb, eller HjärnGym som konceptet kallas här.

”Hitta en kompis och dela in er två och två, ingen ska vara utanför!”, instruerar Tina Lännbjer, fritispedagog, och börjar rita upp reglerna på tavlan: de stora blå diamanterna är värda tio poäng och de små gula är värda en poäng. I potten ligger tio stora blå diamanter, och var och en kommer få tio små diamanter i er hög.  Alla lyssnar med fullt fokus.

”Är det riktiga diamanter?” frågar en kompis när Tina berättat klart. ”Äkta riktiga kopior” svarar Tina snabbt och kollar av att alla har hängt med i regelgenomgången. Japp, alla verkar redo att köra. Barnen sätter i gång med att dela ut diamanterna och varje grupp får en tärning var. Poängen med Diamantspelet är att man lär sig växla och tänka på tio-kompisarna, det vill säga vilka tal hänger ihop med talet tio, till exempel 6 och 4, 7 och 3 och så vidare.

I början kör många fast och det är fullt med händer i luften. En kompis funderar ”Om jag slog siffran 6 så ska jag ju plocka sex poäng från potten, men i potten ligger bara stora blåa diamanter som är värda tio poäng.”

”Här har du sju små gula diamanter som är värda en poäng styck – hur kan du göra för att få dina sex poäng?" frågar Tina som är snabbt på plats.

 ”Jag lägger tillbaka sex gula i potten?”

” Nej, du ska alltid ha mer poäng efter att det varit din tur”

Hm. Kompisen tänker efter länge. Tina visar genom att räknar på fingrarna och säger ”Nu är du i gropen” (det vill säga lärande-gropen som är fint illustrerad på en stor plansch på dörren).

Sen kommer hen på! Det hela handlar ju om tio-kompisarna.

”Då ska jag ta en blå diamant och lägga tillbaka 4 gula diamanter” säger hen.

”Jaa, bra, nu är du ur gropen” säger Tina.

Vilken lättnad det är att till fullo förstå någonting nytt!

När spelomgången är klar vill ingen sluta spela. Jag frågar Tina om hon har tips till andra som vill starta upp matematik i sina fritisverksamheter.

”Bara kör, säger Tina och fortsätter, det är det bästa vi har gjort! I början var det liksom suck - ska vi köra matte på fritiden? från barnens håll men nu när vi är i gång tycker alla att det är så roligt!”

I Hökarängens skola går konceptet som sagt under namnet ”HjärnGym” och det har snabbt blivit en favorit hos barnen. Jag pratar med två kompisar som var djupt fokuserade och spelat diamantspelet med stor intensitet. Båda tycks vara vinnarskallar. De konstaterar nämligen i slutet att de fick lika många poäng.

”Vad skönt, vi vann båda två” säger den ene. Puh, det kan vara en lättnad.

”Tänker ni på att detta är matematik?” Båda tittar på mig, ”nej, man gör liksom inte det, detta är ju roligt” blir svaret.

HjärnGym på Hökarängens skola har varit ett pilotprojekt med Matteklubben. Följ oss på sociala media för att hålla dig uppdaterad om våra projekt.