Tobias är en av oss
I "En av oss" möter du oss som utgör Mattecentrum. Den här veckan träffar vi Tobias som är volontär i Luleå.
Namn:
Tobias Tonvall, volontär i Luleå
Sysselsättning:
Student, pluggar sista året till Civilingenjör
Engagerad i Mattecentrum sedan: 2014
Hur använder du matematik till vardags?
Som civilingenjörsstudent sysslar jag mycket med matematik. Själva matematiken är ofta inte särskilt invecklad, men det gäller att klara av att hålla mycket siffror och formler i huvudet, och då behöver jag ha grunderna med mig i bakhuvudet. Annars blir det svårare att behålla fokus på uppgiften och skapa mig en bild av hur jag ska lösa den, och det blir lätt hänt att jag gör slarvfel och måste spendera tid på att söka reda på och rätta till misstag.
Varför gillar du matte?
Jag har nog ingen särskild passion för matte, jag har bara alltid haft lätt för det och upptäckt att jag är bra på att förklara det för andra.
Vad är det bästa med att vara Mattecentrum-volontär?
Att få använda mig av mina kunskaper för att hjälpa fram andra.
Vilken är din favoritformel? Varför?
Jag kommer inte på någon särskild faktiskt, men det som är roligast att hjälpa elever med är att styra upp deras lösningsmetodik, ibland ser jag elever som förlorar sig i sin dåliga struktur i kollegieblocket och det är ju onödigt. Det blir så mycket lättare att förstå när man lärt sig hur man löser en uppgift på pappret steg för steg.
Varför blev du volontär?
Jag har länge varit sugen på läraryrket och hade nog blivit mattelärare om lönen och arbetssituationen varit bättre vid tiden då jag skulle välja universitetsutbildning. Än idag funderar jag på att läsa till lärarkompetens efter min civilingenjörsexamen.
Mattecentrum är ett sätt för mig att få känna lite på hur det är att ha kontakt med elever i klassrummet och att få öva på att förklara och vara pedagogisk. Det är väldigt utvecklande.
Vilket är ditt bästa minne som volontär?
Jag blev imponerad av en gymnasieelev jag hade ett samtal med på en mattestuga. Vi pratade en del om hur det är att plugga på universitet, vilket hon ville göra efter studenten, och sedan sa hon att hon hade svårt för matte, och att hon var tvungen att plugga hårt för att klara kurserna och ta sig vidare. Jag sa till henne att hon skulle vara stolt över att ha förmågan att kunna jobba hårt för att nå sina mål och att det är viktigare än att ha talang, för sedan kommer hon att vara van vid att arbeta målmedvetet, medan de som haft "lätt för sig" (mig själv inräknad) inte klarar av att möta svårigheter och utmaningar lika bra när de förr eller senare kommer.
Hur skulle du beskriva mötet i räknestugan?
Det var lite skrämmande först, särskilt när jag var volontär på ett högstadium, men det gäller att komma ihåg att man är vuxen nu och faktiskt är rätt mycket äldre och mognare, även om det känns som att vara tillbaka i tonåren när man går genom skolkorridoren på väg till klassrummet.
Vissa sitter tyst och arbetar och ber aldrig om hjälp utan vill antagligen bara ha någonstans att sitta och plugga. Andra ber om hjälp ibland, och några kommer till räknestugan specifikt för att de har mycket att plugga in inför ett prov och dem får vi hjälpa mycket. En del gillar att prata och det är roligt, det blir ofta intressanta diskussioner, men det är ju såklart viktigt att hålla det på rätt ljudnivå. Jag har ännu inte sagt åt någon att dämpa sig, det brukar räcka med att visa vägen med mitt uppträdande.